Endast ljudet av tystnaden. Ibland kan jag höra den ljumma vinden genom gräset och någon insekt som försöker irritera, men det går inte idag. Jag njuter, av solen, livet och människorna som finns med mig i tankarna. Sommaren går mot sitt slut men några veckor till kan vi njuta av ljuset. Mörkret har börjat falla nattetid och snart tar vi djupa sakta andetag för att andas in den friska höstluften. Livet är här och nu. Jag ska inte fundera på det kommande mörkret eller kylan som smyger på, den kommer i alla fall. Och det här mörkret kommer med ett ljus, mitt barnbarn.
Genom livet löper två parallella skalor, en på de vita tangenterna och en på de svarta.
-Anne Swärd ur boken kvinnligt
Lämna ett svar