är en svår konst, att få till det där sista och även känna att rimmet sitter. Jag går igång på att försöka skriva rim, på julklappar. När jag väl börjat är det svårt att få stopp på mig. Resultatet brukar bli ganska simpla texter och inte så speciellt kluriga rim men ibland sitter de.

Det finns en man i Luleå, han är bland annat journalist och författare, han har skrivit en hel del limerickar i våra dagstidningar. De har oftast varit med aktuella händelser men även påhittade och jag är ett stort fan av hans pricksäkerhet och förmåga att få till det. Alltid mitt i prick. I kursen jag gick fick vi tankar kring limerick, haiku och tanka och skulle prova på att skriva någon av dessa. För mig var det självklart att försöka mig på en limerick, men testade även de två andra som känns lite mer fria. Det finns regler för alla tre och att få till slutklämmen i dem ser jag som det riktigt utmanande.

Min tanke med mina limerickar, det blev fler än en, var att jag måste skriva lokalt och sedan fick det andra komma. Det blev en nyligen aktuell händelse och de andra har också lite lokala tankar. Jag blev totallurad för ett antal år sedan av min kära sambo och det bjuder jag på. Vilken limerick kan det vara? Sedan fanns det en tanke kring fördomar. Nu är slutet svårt men så fick det bli.

Här nedan kommer i alla fall mitt försök till att skriva limerick.

***

En grönsaksodlare i Kukkola
Förädlade sallader och fick ruccola
Hon exporterade till Italien och blev rik
Satt sedan vid forsen och rökte sik
Och till spettet använde hon sin piccola

***

En törstig finländska i Haparanda
Köpte brädor av jakaranda
Med hjälp av hammare och spik
Bildades mönster av mosaik
På altan innan ölen kraschlanda

***

En politiker som bodde i Boden
Tyckte han hade för låga arvoden
Han ansåg han behövde värstingdatorer
Men hittade inga egna donatorer
Regionen fick betala när han utsåg sig till Oden

***

”Ett rim börjar så lätt och sedan kommer det där sista som ska bli så rätt. ”